Eftersom det förekommer ganska många auktioner av rosfrön på Tradera (även på andra ställen) tänkte jag att jag skulle klargöra några fakta.

I annonserna är det specifika sorter som auktionerna gäller dvs röda rosor, gula, vita osv osv... och man får alltså uppfattningen att man får den ros som annonsen visar. Saken är den att om man sätter frön från rosor  kan man få precis vad som helst i rosväg! Att så rosfrön är en relativt enkelt metod, men den kommer sällan ge det resultat man tänkt sig, endast rena arter, ej förädlade, kommer att likna moderplantan - annars är det vegetativ förökning som gäller: sticklingar, occulering, rotdelning... Om du sätter ett frö från en Ingrid Bergman så kommer du inte att få en Ingrid Bergman-planta, men du kanske får en fin ros ändå! Det är som med äpplen: man kan få ätbara äpplen från en fröförökad planta, men oftast är dom inte ätbara - förr i tiden kallades såna äpplen för grisäpplen, det var alltså grismat. För att få exakt den sort man vill ha måste man föröka vegetativt dvs ympa en gren från trädet på en grundstam eller möjligen rota sticklingen och få ett rotäkta äppleträd.

Men jag antar att det är samma med rosor som med äpplen när man vill ha fram en NY sort: man sätter massor av frön/kärnor och om man har tur blir nån eller några plantor användbara. Sånt tar fler år, så tyck inte att dessa växter är dyra när du ska köpa dom i en plantskola! Om man lyckas få en användbar planta, en egen liten ros- eller äpplesort, kan man ge den ett alldeles eget namn, så det är inte alls fel att sätta frön eller kärnor, men det man ska veta är att i vissa fall - som med rosor och äpplen - får man inte den sort man tar frö från (om det inte alltså är en icke förädlad ros).

Det finns även annonser på jordgubbar i olika färger, jättebär av olika slag, ovanliga färger på pioner osv osv osv - allt är bluff och photshoppade bilder! Dom flesta av dessa frön är från Asien och det är bara bluff å båg alltihop. Om man vill vara säker på att få det man köper ska man handla från auktoriserade frö/trädgårdsföretag eller om man vill handla frön på t ex Tradera så ska säljaren kunna bevisa att man får det man köper. Och som med rosor och äpplen så måste man ha vegetativt förökade plantor i många fall, för att få exakt rätt sort!

Därför tyckder åtminstone jag att dessa auktioner är falsk marknadsföring!   

Ja, det är ju allergitider nu - här i Skåne har det varit igång ett bra tag med hassel, al och sälg och jag reagerar starkt på det (speciellt sälg). Björk är inget större problem för mig, vet inte varför... I vilket fall som helst så undviker jag tabletter eftersom jag mår dåligt av dom: det är som att välja på pest eller kolera! Av allergin blir jag täppt i näsan, sover dåligt, kroppen känns speedad och skallen trög - av tabletterna känner jag mig lobotomerad, har provat flera sorter men det blir likadant av alla. Vet inte vad som är värst.

För ett tag sen fick jag tips av min son:
lägg tallbarr i vatten i ett dygn, ta bort barren och drick vattnet!
Så för några veckor sen gick jag ut och hämtade några små kvistar tall och har sen dess lagt 8-10 barr i vatten varje dag, låtit det dra ett dygn, tagit bort barren och druckit vattnet. Och yes, det funkar!

Därför vill jag ge detta tips till alla med pollenallergi: drick tallbarrsvatten! Det skadar inte och kan vara värt ett försök - det kanske hjälper.

Tall är över huvud taget bra, jag brukar dricka tallbarksextrakt som jag köper från Bodystore och som hjälper till att stärka kärlväggarna. Det funkar också: har använt det till och från i 1½ år och det jag märker det på är att jag inte så lätt får blåmärken längre (förut fick jag blåmärken av ingenting, kan man säja), att jag inte blöder så mycket om jag sticker eller skär mig (förut blödde jag för ingenting, kan man säja och det hade svårt att sluta blöda) och jag hoppas även att alla mina kärlbristningar ska försvinna med tiden. Tallbarksextrakt är även full av antioxidanter och hälsosam i största allmänhet - jag dricker det istället för vin, skulle man kunna säja!

Vad jag menar är att många lägger massor av pengar på vin - jag lägger pengar på tallbarksextrakt, det är mycket billigare eftersom man dricker en bestämd mängd varje dag och får heller inget sug efter mer... och inte förstör man levern heller och inte blir man berusad och inte får man i sig bekämpningsmedelsrester (druvor är hårt besprutade, om det inte handlar om Ekologiskt vin)!

För den som är intresserad finns mer att läsa:

• Tallbarkextrakt kan du hitta HÄR och du kan läsa mer HÄR
  
  
• Rent allmänt om tall kan du läsa HÄR
  
  
• Därutöver brukar jag ta MSM som också är tillverkat av tall. Läs mer HÄR och köp HÄR

Tallbarren är gratis och hämtas från närmaste tall!    

Lycka till!

I dagarna har Sverige röstat JA! till GMO inom EU - ett svek utan dess like eftersom Svenska folket inte vill ha in GMO.

Detta ÄR GMO! Läs HÄR

Skriv på denna namninsamling om du är emot GMO.

Det finns en petition som man kan skriva under och skicka ett mail till diverse berörda.

Petitionen finns HÄR

Jag har fått svar från Malin Björk och Christofer Fjellner än så länge.

Malin Björk från Vänsterpartiet svarade så här:

Hej!

Vi i Vänsterpartiet arbetar på alla nivåer, från de kommunala till det internationella, för ekologiskt hållbara samhällen. Det förutsätter en säker livsmedelsproduktion med ett långsiktigt perspektiv, som är hållbar både i social och ekologisk bemärkelse. Vi ser att utvecklingen av GMO i livsmedelsbranschen är ett stort hot mot hållbar utveckling. Dels är det en oroväckande stor risk att GMO slår ut den biologiska mångfalden och förstör balansen i ekosystemen, men också en risk i form av en snedvriden konkurrens där småskaliga livsmedelsproducenter riskerar slås ut av storföretag.

Vi är starkt kritiska till GMO och vårt motstånd är tydligt i alla sammanhang och forum där de frågorna diskuteras.
En mer detaljerad översikt av vår politik på området finns i vår motion "Sverige – Det hållbara matlandet" -

Vänliga hälsningar,
Malin Björk

Christofer Fjellner från Moderaterna svarade så här:

Hej,

Christofer tackar för ditt mail och har bett mig svara.

Europa har redan världens hårdaste regler för granskning och märkning av genmodifierade grödor. Det är bra, vi måste kunna lita på att maten vi äter inte är skadlig. Men som politiker måste man lyssna på de vetenskapliga experter som har fått i uppgift att granska om nya grödor är farliga för människor och miljö.

Världens befolkning växer snabbt. Det krävs en ny grön revolution för att vi ska klara av att föda upp emot 10 miljarder människor inom en inte alltför avlägsen framtid. Det finns mycket vi kan göra för att höja produktiviteten i jordbruket. Växtförädling är en av vägarna framåt, och här kan GMO komma att spela en viktig roll. Att stänga dörren till GMO och därmed säga nej till den nytta det kan innebära både för människor och natur är en farlig väg att gå.

Vi har förståelse för att många har en rädsla för det som är nytt och okänt. Men lagstiftning kan inte bygga på fördomar och myter. Vi måste ställa samma höga krav på att livsmedelslagstiftningen är vetenskapligt förankrad som vi gör på andra områden. Och forskningen säger faktiskt att de risker som är förknippade med genmodifiering är samma som finns med all annan växtförädling. Det är bara tekniken som har förändrats.

Tack för ditt mail och dina synpunkter.

Vänliga hälsningar,

Gulsum Koc
Stagiaire
Office of Christofer Fjellner, MEP
European Parliament

Återkommer med mer!

Vet inte om inlägget om Hoyorna blev för långt, har ingen aning om det finns begränsningar på det, men en del av texten försvann. Därför lägger jag in detta om sektioner i ett eget inlägg.

Förklaringar till de olika sektionerna:

• Acanthostemma: grekiskans acanthus = a'cantha = tagg och stemma = krans, krona. (Taggig krona)
  H. bilobata – H. brevialata – H. burtoniae – H. davidcummingii – H. gigantangensis – H. halophila – H. heuschkeliana – H. inconspicua – H. incurvula – H. kentiana – H. kloppenburgii – H. leytensis – H. litoralis – H. loherii – H. lucyae – H. memoria – H. micrantha – H. myrmecopa – H. pallilimba – H. panchoi – H. parviflora – H. parvifolia – H. puber – H. rumphii – H. sigillatis – H. tsangii – H. wayetii
  
  
• Angustialatus: latinets angusta'tus = avsmalnad, angu'stus = smal och ala'tus = vingad
  H. chlorantha – H. dennisii – H. dimorpha – H. dischorensis – H. flavescens – H. globulifera – H. ischnopus – H. kenejiana – H. lamingtoniae – H. montana – H. rubida – H. trigonolobus – H. vitiensis
  
  
• Angusticarinatae: latinets angusta'tus = avsmalnad, angu'stus = smal och carinatus = med köl
  H. anulata – H. chinghungensis – H. dickasoniana – H. diptera – H. eitapensis – H. engleriana – H. flavida – H. kastbergii – H. lanceolata – H. vanuatensis
  
  
• Amblyostemma: grekiskans amblyo = trubbig och stemma = krans, krona. (Trubbig krona)
  Som jag har förstått det så har dessa hoyor även färgad nektar
  Hoya diversifolia - H excavata - H kerrii - H meliflua - H obovata. 
  
  
• Ancistrostemma: grekiskans ancistro = krok och stemma = krans, krona.
  H edenii
  
  
• Centrostemma: grekiskans centro = centrum och stemma = krans, krona. (Centrerad krona)
  H. celebica – H. javanica – H. multiflora
  
  
• Cystidianthus: latinets cy'stis = blåsa, bubbla och dia'nthus (gr) = 'av Zeus blomma'
  H. archboldiana – H. campanulata – H. gildingii – H. macgillivrayi – H. megalantha – H. nyhuusiae – H. onychoides – H. patella – H. venusta – H. wallichii
  
  
• Eriostemma: grekiskans erion = ull och stemma = krans, krona
  Numera en egen släkt: affinis - ariadna - ciliata - coronaria - gigas - guppyi - hollrungii - lauterbachii - lutea - madulidii - noeguinensis - peekelii - pulgarensis - purpurea - sussuela -velutina
  
  
• Hoya
  undersektion Lactisuccus: latinets lacti = mjölk och succule'ntus = saftig, su'cus = saft, mjölk, simmig vätska (mjölkvit saft)
  H. acuta – H. aldrichii – H. amoena – H. arnottiana – H. benguetensis – H. bhutanica – H. blashernaezii – H. bordenii – H. callistophylla – H. camphorifolia – H. cardiophylla – H. chunii – H. cinnamomifolia – H. citrina – H. clandestina – H. clemensiorum – H. cominsii – H. deykeae – H. dolichosparte – H. erythrina – H. finlaysonii – H. fuscomarginata – H. glabra – H. hellwigiana – H. incrassata – H. juanngoiana – H. latifolia – H. limoniaca – H. macrophylla – H. meredithii – H. merrillii – H. neo-caledonica – H. neo-ebudica – H. nicholsoniae – H. ovalifolia – H. pachyclada – H. pentaphlebia – H. polystachya – H. pottsii – H. purpureofusca – H. rigida – H. samoensis – H. siariae – H. subquintuplinervis – H. tjadasmalangensis – H. tomataensis – H. verticillata – H. vitellina – H. vitellinoides
  
  
  undersektion Hoya:
  H. carnosa – H. crassifolia – H. dasyantha – H. fungii – H. fusca – H. hainanensis – H. jianfenglingensis – H. kerrii – H. kwangsiensis – H. lacunosa – H. lancilimba – H. liangii – H. linearis – H. longifolia – H. lyi – H. mengtzeensis – H. monetteae – H. nervosa – H. obovata – H. pandurata – H. pottsii – H. pubicalyx – H. revolubilis – H. salweenica – H. serpens – H. shepherdii – H. siamica – H. stoneana – H. sylvatica – H. villosa
  
  

• Latiretinacula: latinets lati = bred, reti = nät, cula = formad eller reticula'tus = nätformad, nätlik
  H. griffithii – H. imperialis
  
  
• Oreostemma: grekiskans oreo = gräns och stemma = krans, krona
  
  
• Otostemma: från grekiskans ous, otos = ett öra, öron och stemma = krans, krona.
  H. cumingiana – H. endauensis – H. lacunosa – H. nabawanensis – H. obscura – H. pusilla – H. sipitangensis – H. walliniana
  
  
• Peltostemma: latinets pelta = (liten) sköld och stemma = krans, krona
  H. caudata – H. imbricata – H. flagellata
  
  
• Physostelma: grekiskans physo = blåsa och stelma = krans, krona. (Uppblåst krona)
  H. betchei – H. buruensis – H. cladestina – H. collettii – H. coriacea – H. cystiantha – H. epedunculata – H. fraterna – H. megalaster – H. microphylla – H. obtusifolia – H. oleoides – H. oligantha – H. onychoides – H. papuana – H. polystachya – H. pulchella – H. rhodostemma – H. siariae – H. stenophylla – H. subcalva – H. torricellensis – H. wallichii – H. vitellina
  
  
• Plocostemma: grekiskans ploco = komplex eller ploci = väv, struktur och stemma = krans, krona
  Hoya hypolasia - H densifolia - H cumingiana - H praetori
  
  
• Pterostelma: grekiskans ptero = vinge, fjäder och stelma = krans, krona. (Vingformad krona)
  H australis - H magnifica
  
  
• Skenostemma: grekiskans skeno = motiv och stemma = krona
  En grupp med urnformade blommor som har kronor med kluvna flikar: section (groupe) du genre Hoya regroupant des espèces à fleurs urcéolées et lobes coronaires bilobés; espèce type Hoya heuschkeliana ; rattachée ultérieurement aux Acanthostemma
  Hoya heuchkeliana (flyttad till Acanthostemma)
  
  

Länkar: Flora of China - PaKeha's Hoyor - Synonyms of Hoya - Catalogue of Life

Uppdatering kommer att ske löpande eftersom jag hela tiden söker ny info och det jag hittat hittills inte är hundra procent säkert.

Fick idag Illustrerad Vetenskap i lådan, nr 14 för i år. Där finns det en artikel om hur viktigt det är för hjärnan att vi dagdrömmer och att människor med autism inte har den förmågan, enligt nya undersökningar.

Så snart vår hjärna inte koncentrerar sig på en bestämd uppgift börjar den dagdrömma enligt denna artikel. Under detta dagdrömmande aktiverar hjärnan ett nätverk, som förbrukar betydligt mer energi än vad andra hjärncentra gör. Detta nätverk kan dessutom ge oss nyckeln till behandling av flera sjukdomar!

Oftast anses det ju som fult att dagdrömma, det är nåt negativt, men på senare tid har dagdrömmeri fått en helt annan dimension. Hjärnforskare har upptäckt att detta speciella dagdrömsnätverk går för fullt varje gång hjärnan intar friläge dvs när vi inte koncentrerar oss på en bestämd uppgift. Enligt psykiatriprofessor Giulio Tononi vid University of Wisconsin i USA betecknas detta nätverk som en "ny kontinent" i hjärnan och är en av de senaste årens mest avgörande upptäckter. Nätverket kallas "default network" på engelska och det har visat sig förbruka hela 30% mer energi än andra delar av hjärnan. Prefrontala cortex är en av de centrala komponenterna, ett område i hjärnan som värderar saker och händelser utifrån en överordnad synpunkt och om människor ska från en lista välja ut epitet som de anser passa dem själva, då används detta centrum. Hela nätverket är kopplat till hippocampus vilket är centrum för vårt sjävlbiografiska minne och lagrar minnen om våra egna upplevelser. Utifrån detta har forskare dragit slutsatsen att vi aktiverar detta område när vi ägnar oss åt oss själva.

Man har gjort studier på hjärnaktiviteten hos 19 försökspersoner, vid Columbia University i New York. Dessa försökspersoner fick i fyra dagar öva sig på samma minnesuppgifter vilket gjorde att de till sist kunde lösa dem så snabbt att de inte behövde koncentrera sig särskilt länge på uppgifterna. Därefter började de dagdrömma och berättade om sina dagdrömmar för forskarna, som hela tiden frågade vad försökspersonerna tänkte på. Först när uppgifterna gjordes svårare blev nätverkets signaler åter svagare.

Dagdrömmarna kan ha flera syften bl a att hålla hjärnan på standby, så att den konstant är igång, redo att kasta sig över nya uppgifter. En annan teori kan vara att människan skapar ett samband mellan förfluten tid, nutid och framtid genom att låta hjärnan ge sig ut på dessa tidsresor. Allt tyder på att nätverket har en central betydelse för hjärnans funktion då det har visat sig utvecklas redan strax efter födseln. Även hos bedövade apor och människor som precis somnat är nätverket aktivt.

Det har också visat sig att med stigande ålder blir kommunikationen i nätverket sämre och hjärnan kan inte lägre kontrollera när och hur länge den dagdrömmer. Hos patienter med Alzheimer förstörs kommunikationen i hjärnan och främst då i dagdrömsnätverket. Även människor som lider av autism har problem med nätverket - de dagdrömmer inte när hjärnan kan slappna av och psykologen Daniel Kennedy vid University of California i San Diego, antar att detta kan vara en av anledningarna till autism. Kennedy lät 15 friska personer och 15 personer med autism  omväxlande utföra lätta räkneuppgifter och vila, medan de låg i en hjärnskanner. Det visade sig att de friska personerna aktiverade sitt dagdrömsnätverk under pauserna medan de autiska personerna fortsatte att vara fokuserade även när de skulle vila. Detta betyder att autistiska personers hjärnor inte får möjlighet att bearbeta känslor och reflektera över upplevelser.

Denna kunskap kan på sikt kanske leda till nya behandlingsformer av allvarliga sjukdomar!

Och summan av kardemumman är att så länge man dagdrömmer mellan varven, när hjärnan inte behöver koncentrera sig på nåt speciellt, är det ett tecken på att hjärnan funkar som den ska. Det är som det ska vara!

Dream on...

Hittade en intressant artikel i Illustrerad Vetenskap nr 7/2009 som handlar om självbehärskningens inverkan på oss människor och vad det är som styr vår självbehärskning.

Det är tre områden i hjärnan som är avgörande för vår självbehärskning enl artikeln, nämligen

• Dorsala frontomediana cortex (dFMC)
• främre delen av prefrontala cortex (APC)
• främre delen av gyrus cinguli (ACC).

Skanningar som är gjorda visar att

• dFMC lyser upp när vi ska undertrycka en handling, som vi redan har beslutat oss för
• APC kopplar ihop självbehärskning och intelligens
• ACC uppvisar hög aktivitet när vi ska avvika från våra mål och önskemål.

Människor som har högst aktivitet i APC har god förmåga till självbehärskning samt hög intelligens och kokainmissbrukare har nedsatt aktivitet i ACC, är några exempel på vad man kommit fram till genom tester. Självbehärskningen styrs av hjärnans frontallob och man har visat genom skanningarna att narkomaner har låg aktivitet i denna del av hjärnan.

Det är neuroforskaren Hugh Garavan vid Trinity College i Dublin som utfört dessa skanningar och bl a kommit fram till att kokainmissbrukare är beroende av droger pga att deras förmåga att behärska sig är nedsatt. Annars har forskare hittills ansett att narkotikaberoende beror på att "lustcentra" i missbrukarens hjärna är överaktiva och ger ett oemotståndligt behov av nästa lina kokain. Garavans forskning visar att det istället handlar om nedsatt aktivitet i de områden som styr självbehärskningen. Däremot kan man inte säja om det är drogerna som minskar självbehärskningsförmågan eller om det är så, att människor med en bristfällig impulskontroll har större benägehet att ta droger.

Det här kan självklart omsättas i alla möjliga varianter av "dålig självdisciplin": rökning, alkohol, övervikt, sexmissbruk osv osv... 

Denna förmåga är dock inget nytt - redan chimpansens och människans gemensamme förfader hade förmåga till självbehärskning.  Kognitivforskaren Alexandra Rosati vid Duke University i USA har studerat självbehärskning hos schimpanser och bonoboer.  Tio människoapor blev under flera dagar erbjudna vindruvor, som de kunde se genom en plexiglasruta: sex vindruvor på ena sidan och två på den andra. Första dagen fick de välja fritt och hade tillgång till båda portionerna och valde då portionen med de sex druvorna, alla apor gjorde likadant. Nästa dag var det tvingade att vänta 15 sek på den stora portionen innan de kunde ta den. Under tiden hade de möjlighet att ta portionen med två vindruvor. Visat tålamod belönades med större portion. Väntetiden ökades på med 15 sek varje dag och resultatet blev att schimpanserna i genomsnitt väntade i två minuter innan de gav upp och tog den lilla portionen, medan bonoboerna inte kunde hålla sig längre än en minut och 15 sek.

Apornas tålamod visar enligt forskarna att vår gemensamme förfader, som levde för sex till åtta miljoner år sen, hade förmåga till självbehärskning. Detta var en värdefull förmåga som resulterade i att människan t ex uppfunnit jordbruket, där man måste jobba hårt för att kunna skörda och få mat.

Den viktigaste slutsatsen av dessa nya rön är förmodligen att vi inte ska överanstränga vår självbehärskning, som trots allt är begränsad, genom att försöka nå flera mål samtidig t ex att sluta röka och gå ner i vikt. Samtliga kräver en hög grad av självbehärskning och det har nog många av oss upplevt själva - att det inte fungerar.

Hela artikeln är intressant, läs den gärna.

Kan ju tillägga, att personligen har jag fått bättre självdisciplin när det gäller snabba kolhydrater (läs godis och annat sött), sen jag började med LCHF. Där kan man säkert göra en koppling till blodsockrets påverkan av sötsuget - med städigt låg blodsockernivå får jag inget sötsug alls och har lättare att behärska mig när jag blir bjuden på nåt sött och gott t ex! 

Så har då veckan gått igen… Jag har varit lite slö att skriva – har haft svårt att bestämma ämne: det är en hel del jag skulle vilja ventilera. Kikade på riksdagens debatt härom dan, ang vårbudgeten och det finns ju en hel del att fundilera över enbart när det gäller den biten! Samtidigt känns det angeläget detta med barn som blir dödade av vuxna människor… men jag får väl ta och bestämma mig, det finns även annat som snurrar i lilla hövvet här! Jag tar och håller mig till Illustrerad Vetenskap även idag faktiskt och tar övriga funderingar en annan gång…

Dagens ämne: kroppen låter slumpen avgöra!

Avgöra vad? Jo, om den ska bli sjuk eller inte… Jag har själv ofta funderat över varför en del människor blir sjuka och andra inte. En bekant t ex röker ganska friskt, men hennes syster som var renlevnadsmänniska dog för några år sen – i CANCER! Själv är min bekant frisk och kry… Det finns många exempel på sånt här.

Artikeln i IllVet nr 3/08 förklarar då en del… Ordning är bra, men i en del fall är kaos bättre! En del grundläggande livsfunktioner överlåter kroppen åt slumpen, enligt artikeln, t ex när den ska bilda ämnen som skyddar oss mot sjukdomar.

Det är alltså inte enbart gener och miljö som styr våra egenskaper. Citat: ”Utan tillfälligheternas närmast gudomliga ingripande hade vi aldrig uppstått som art”. Men även om det hade lyckats hade vi varit helt hjälplösa mot sjukdomar. Det är under senare år som forskarna på allvar har upptäckt vilken betydelse slumpen har för kroppen och man försöker nu efterlikna den här mekanismen för att t ex utveckla nya och effektiva enzymer.

Intressant, eller hur? En del människor säjer ju alltid att dom lever som dom vill, äter det dom vill, röker, dricker osv om dom vill det och sen får det gå som det går. Det kanske är rätt inställning ändå? Om nu slumpen avgör vem som blir sjuk och inte… Man kanske mår bäst av att leva som man vill, även om det rent hälsomässigt verkar helt åt skogen. Hm…

Utan ett fungerande immunförsvar skulle människan och alla andra djur vara dödsdömda, enligt artikeln. Men om inte slumpen skulle gripa in skulle vi aldrig kunna vinna kampen mot dom sjukdomsalstrande mikroorganismerna. Citat: ”Immunförsvaret är uppbyggt runt antikroppar, som finns i ett otal olika versioner och var för sig kan känna igen en speciell egenskap hos en bakterie eller ett virus”. Dessa antikroppar är mycket specifika och reagerar exempelvis bara på ett visst protein på ytan av en speciell bakterie och om då antikroppen är närvarande, proteinet sitter på bakteriens yta… ja, då är vi väl skyddade. Har däremot bakterien, pga en mutation, förlorat proteinet kan antikroppen inte längre känna igen bakterien och då får den fritt spelrum. Kroppen kan, genom ett snillrikt system, bilda omkring tio miljoner olika antikroppar!

Slumpen gör oss även olika genom en speciell form av celldelning, meiosen, som ser till att inga könsceller kan bli lika – helt slumpartat på över åtta miljoner olika sätt! Artikeln är väldigt intressant i sin helhet men jag kan inte återge allt...

Även i växtriket kan man se sånt här när växter helt slumpartat muterar och skapar nya varianter (t ex Ornäsbjörk, Sockertoppsgran mm). Såna varianter kan man föröka enbart via sticklingar, aldrig frön – dom är sterila. Om detta står dock inget i artikeln, det är min egen notering.

Så… det är frågan om hur man ska leva sitt liv: som man vill eller så att man tror sig slippa bli sjuk… Ja det är ju upp till var och en såklart, viktigast är väl att man mår bra så länge man kan. Om man sen lever några år längre eller inte kanske inte har så stor betydelse?