Ja, så är det för mig: musik är livet! Inte så att jag framför musik själv i nån större utsträckning, men musik är ett viktigt inslag i livet för mig. Numera lyssnar jag inte på så mycket musik som jag gjorde när jag vara yngre, men musik är ändå ständigt närvarande på ett eller annat vis. Jag har lyssnat/lyssnar på allt från klassiskt till hårdrock men dock inte dansbandsmusik och svensktopp: det ska vara lite mer intressant än så. 
Jag har även sjungit i olika körer under årens lopp, oftast kyrkokörer eftersom jag tycker att de ligger på en lagom nivå för min del när det gäller framföranden: lagomt mycket av det, vill säja. Jag började faktiskt väldigt tidigt med att sjunga: redan vid 1½ års ålder sjöng jag för alla som ville lyssna och det lustiga är att mina två tjejbarnbarn har också sjungit tidigt och rent både sång- och textmässigt. 

Ikväll råkade jag på ett fantastiskt stycke på You Tube och det tänker jag dela med er. Ett fantastiskt framförande dessutom, om du frågar mig. 

Önskar er en god lyssning   

  Rimsky-Korsakov: Scheherazade op.35 - Leif Segerstam - Sinfónica de Galicia

Under många år har jag sjungit i kör, till och från i sidsådär 45 år nu... Under senaste året har det varit stopp pga viruset som härjar och tydligen är jättefarligt, så förra våren, medan jag bodde i Skåne, var det enbart några få tillfällen som den kör jag var med i då samlades fysiskt. I höstas började jag sjunga med min 'gamla' kör som jag var med i förra gången jag bodde på Alnö och från början träffades vi fysiskt i kyrkan (som inte är den vanliga övningslokalen) för att kunna hålla avstånd, men så blev det ju hårdare restriktioner och vi fick inte träffas alls. Som tur är har vi en kreativ körledare som ordnade det så att dom av oss i kören som ville och kunde fick spela in vissa sånger som sen las ut digitalt på församlingens Facebooksida. Och under Påskhelgen las det ut fler sånger (psalmer) plus vid två tillfällen även med videor som några av oss i kören hade spelat in på oss själva. 

Det blev riktigt bra och även om det inte är som att framföra sånger och psalmer fysiskt, så tycker jag ändå att det var bättre än ingenting. När man har varit körsångare i många år har man ett behov av att få sjunga och sjunga ihop med andra, så det har varit rätt så mycket abstinens under den här tiden. 

Det verkar ju inte som att det blir så stora lättnader inom närmsta tiden, men vi hoppas att det blir bättre när köreriet drar igång till hösten...

Vi sjunger in Påsktiden:

https://www.svenskakyrkan.se/harnosandsstift/alno-forsamling-sjunger-in-pasktiden