Kom att tänka på detta uttryck när jag läste en krönika i Expressen idag. En pappa som beklagade sig över pekfingermorsor på stan, när han är ute med sitt barn. Och javisst, det kan säkert vara så men jag kan nog heller tycka att det ofta är andra reaktioner när pappor tar hand om sina egna barn.

Pappor som tar hand om sina egna barn ses ofta som otroligt duktiga! Mammor är aldrig lika duktiga - det är självklart att mammor ska ta hand om sina barn, eller hur? En mamma som inte gör det är fruktansvärt dålig, medan en pappa kan fullständigt skita i sina barn och ändå komma undan med hedern i behåll.

Pappor är dessutom ofta (var det förr i alla fall) barnvakt åt sina egna barn! Ja, det är fucking unbelieable! En mamma är aldrig barnvakt åt sina egna barn... Har personligen alltid retat mig på det här uttrycket!

Pappor har ofta en tendens att skylla på mamman när dom inte vill engagera sig i sina egna barn: mamman tillåter inte papporna att vara tillsammans med deras egna barn. Det är alldeles säkert så många gånger, men inte alltid. Det finns pappor som inte är ett dugg intresserad av sina barn, otroligt men sant - det krävs ingen förbjudande mamma där!

Jag minns när jag fick barn och var på BB: pappan i fråga blev hembjuden till grannarna på mat och cigarrökning  - själv tog jag hand om vår lilla bäbis och inte var det nån som tyckte att det var så märkvärdigt. Om jag var ensam hemma med barnen var det aldrig nån granne som bjöd mig på mat, inte en enda gång... Eller frågade om jag behövde nån hjälp av nåt slag. Mammor fixar ju sånt själv! Ja, jag låter lite bitter, jag vet - men det är jag inte. Jag ser mer det komiska i det hela! Stackars pappan kunde inte ens fixa mat så grannarna måste bjuda honom...Efter skiljsmässan har pappans deltagande varit under all kritik, ändå är det rätt okej i mångas ögon. Om jag som mamma hade varit hälften så värdelös som förälder, vad hade hänt då? Ska inte gå in på detaljer, men jag retar mig på just detta att pappor som tar hand om SINA EGNA barn anses så otroligt duktiga, medan samma sak är en självklarthet för mammor att göra, utan större ovationer.

Det finns mycket att säja om det här, beroende på ur vilken synvinkel man ser det. Att ojja sig över pekfingermorsor känns lite hysteriskt: dom får även mammor stå ut med, speciellt unga mammor. Vi rutinerade morsor kan ha en tendens att vara lite förmanande. Den som känner sig lugn och trygg kan faktiskt se pekfingermorsornas förmandande som goda råd! Men jag vet ju själv hur det är när man fått barn, särskilt första barnet: man vill vara så duktig och man tror att man kan ALLT! Att ta emot råd skadar aldrig - om man sen vill bry sig om råden eller inte är ju upp till en själv.

Självklart tycker jag att det är bra när pappor engagerar sig i sina barn, men i mina ögon är det en självklarhet - allt annat är illa!

Läser i DN idag om att Radiotjänst kan tvinga alla som har datorer och internet att betala TV-licens! Hur illa får det bli egentligen? Har precis bojkottat min TV därför att jag tycker det är för mycket skit på TV - ska jag då bli tvingad att betala licens för att jag har en DATOR?? Eller mobil som man kan surfa på...

Radiotjänst kan alltså genom att börja sända program via nätet TVINGA folk att betala licens vare sig man ser på deras program eller inte... Snacka om överförmynderi!!