Tant Grön filosoferar över ditt å datt!

Inlägg publicerade under kategorin Trädgård

Av Tant Grön - 24 september 2014 16:33

Vet inte om inlägget om Hoyorna blev för långt, har ingen aning om det finns begränsningar på det, men en del av texten försvann. Därför lägger jag in detta om sektioner i ett eget inlägg.


Förklaringar till de olika sektionerna:

 

  • Acanthostemma: grekiskans acanthus = a'cantha = tagg och stemma = krans, krona. (Taggig krona)
    H. bilobata – H. brevialata – H. burtoniae – H. davidcummingii – H. gigantangensis – H. halophila – H. heuschkeliana – H. inconspicua – H. incurvula – H. kentiana – H. kloppenburgii – H. leytensis – H. litoralis – H. loherii – H. lucyae – H. memoria – H. micrantha – H. myrmecopa – H. pallilimba – H. panchoi – H. parviflora – H. parvifolia – H. puber – H. rumphii – H. sigillatis – H. tsangii – H. wayetii

  • Angustialatus: latinets angusta'tus = avsmalnad, angu'stus = smal och ala'tus = vingad
    H. chlorantha – H. dennisii – H. dimorpha – H. dischorensis – H. flavescens – H. globulifera – H. ischnopus – H. kenejiana – H. lamingtoniae – H. montana – H. rubida – H. trigonolobus – H. vitiensis

  • Angusticarinatae: latinets angusta'tus = avsmalnad, angu'stus = smal och carinatus = med köl
    H. anulata – H. chinghungensis – H. dickasoniana – H. diptera – H. eitapensis – H. engleriana – H. flavida – H. kastbergii – H. lanceolata – H. vanuatensis

  • Amblyostemma: grekiskans amblyo = trubbig och stemma = krans, krona. (Trubbig krona)
    Som jag har förstått det så har dessa hoyor även färgad nektar
    Hoya diversifolia - H excavata - H kerrii - H meliflua - H obovata. 


  • Ancistrostemma: grekiskans ancistro = krok och stemma = krans, krona.
    H edenii

  • Centrostemma: grekiskans centro = centrum och stemma = krans, krona. (Centrerad krona)
    H. celebica – H. javanica – H. multiflora

  • Cystidianthus: latinets cy'stis = blåsa, bubbla och dia'nthus (gr) = 'av Zeus blomma'
    H. archboldiana – H. campanulata – H. gildingii – H. macgillivrayi – H. megalantha – H. nyhuusiae – H. onychoides – H. patella – H. venusta – H. wallichii

  • Eriostemma: grekiskans erion = ull och stemma = krans, krona
    Numera en egen släkt: affinis - ariadna - ciliata - coronaria - gigas - guppyi - hollrungii - lauterbachii - lutea - madulidii - noeguinensis - peekelii - pulgarensis - purpurea - sussuela -velutina

  • Hoya
    undersektion Lactisuccus: latinets lacti = mjölk och succule'ntus = saftig, su'cus = saft, mjölk, simmig vätska (mjölkvit saft)
    H. acuta – H. aldrichii – H. amoena – H. arnottiana – H. benguetensis – H. bhutanica – H. blashernaezii – H. bordenii – H. callistophylla – H. camphorifolia – H. cardiophylla – H. chunii – H. cinnamomifolia – H. citrina – H. clandestina – H. clemensiorum – H. cominsii – H. deykeae – H. dolichosparte – H. erythrina – H. finlaysonii – H. fuscomarginata – H. glabra – H. hellwigiana – H. incrassata – H. juanngoiana – H. latifolia – H. limoniaca – H. macrophylla – H. meredithii – H. merrillii – H. neo-caledonica – H. neo-ebudica – H. nicholsoniae – H. ovalifolia – H. pachyclada – H. pentaphlebia – H. polystachya – H. pottsii – H. purpureofusca – H. rigida – H. samoensis – H. siariae – H. subquintuplinervis – H. tjadasmalangensis – H. tomataensis – H. verticillata – H. vitellina – H. vitellinoides


    undersektion Hoya:
    H. carnosa – H. crassifolia – H. dasyantha – H. fungii – H. fusca – H. hainanensis – H. jianfenglingensis – H. kerrii – H. kwangsiensis – H. lacunosa – H. lancilimba – H. liangii – H. linearis – H. longifolia – H. lyi – H. mengtzeensis – H. monetteae – H. nervosa – H. obovata – H. pandurata – H. pottsii – H. pubicalyx – H. revolubilis – H. salweenica – H. serpens – H. shepherdii – H. siamica – H. stoneana – H. sylvatica – H. villosa

  • Latiretinacula: latinets lati = bred, reti = nät, cula = formad eller reticula'tus = nätformad, nätlik
    H. griffithii – H. imperialis

  • Oreostemma: grekiskans oreo = gräns och stemma = krans, krona

  • Otostemma: från grekiskans ous, otos = ett öra, öron och stemma = krans, krona.
    H. cumingiana – H. endauensis – H. lacunosa – H. nabawanensis – H. obscura – H. pusilla – H. sipitangensis – H. walliniana

  • Peltostemma: latinets pelta = (liten) sköld och stemma = krans, krona
    H. caudata – H. imbricata – H. flagellata

  • Physostelma: grekiskans physo = blåsa och stelma = krans, krona. (Uppblåst krona)
    H. betchei – H. buruensis – H. cladestina – H. collettii – H. coriacea – H. cystiantha – H. epedunculata – H. fraterna – H. megalaster – H. microphylla – H. obtusifolia – H. oleoides – H. oligantha – H. onychoides – H. papuana – H. polystachya – H. pulchella – H. rhodostemma – H. siariae – H. stenophylla – H. subcalva – H. torricellensis – H. wallichii – H. vitellina

  • Plocostemma: grekiskans ploco = komplex eller ploci = väv, struktur och stemma = krans, krona
    Hoya hypolasia - H densifolia - H cumingiana - H praetori

  • Pterostelma: grekiskans ptero = vinge, fjäder och stelma = krans, krona. (Vingformad krona)
    H australis - H magnifica

  • Skenostemma: grekiskans skeno = motiv och stemma = krona
    En grupp med urnformade blommor som har kronor med kluvna flikar: section (groupe) du genre Hoya regroupant des espčces ā fleurs urcéolées et lobes coronaires bilobés; espčce type Hoya heuschkeliana ; rattachée ultérieurement aux Acanthostemma
    Hoya heuchkeliana
    (flyttad till Acanthostemma)

Länkar: Flora of China - PaKeha's Hoyor - Synonyms of Hoya - Catalogue of Life

 

Uppdatering kommer att ske löpande eftersom jag hela tiden söker ny info och det jag hittat hittills inte är hundra procent säkert.

Av Tant Grön - 25 maj 2014 22:18

Jag har alltid tyckt om foton och att fota och på senare tid har jag skaffat mig en kamera av den lite bättre sorten. Här i området finns det mycket vackert att fota, speciellt under våren och nu på försommarn. Jag har varit ute på några fotorundor och tänkte dela med mig av det.


1. En sväng runt kvarteret:


           

Bild 1: en av många stora hästkastanjer i full blom. Bild 2: en liten snäcka hänger i dom torra fröskidorna från Gullregnet. Bild 3-5: Blåregn i pergolan på Tingstorget i Degeberga.

         

Bild 6-7: Hästkastanjeblommor med polinerare. Bild 8: rödblommig hästkastanj. Bild 9: vacker kombination av hästkastanj. Bild 10: avenbokens frön.

 

Bild 11: ett maffigt oxelträd med Degeberga kyrka i bakgrunden. Bild 12: från min balkong ser jag denna vy med delar av Degeberga backar i bakgrunden.


Fortsättning följer   

Av Tant Grön - 12 maj 2014 20:23

Ja, det är faktiskt väldigt skoj att äntligen ha en balkong där det går att odla lite olika växter - det har jag inte haft på hur länge som helst! I Kramfors där jag bodde senast hade jag ingen balkong eller uteplats eftersom det var ett K-märkt hus och ursprunget inte hade balkonger/uteplatser... På Alnö hade jag inte heller balkong trots att jag bodde på andra våningen, fast jag drog upp lite plant där ändå nåt åt som min dotter skulle ha i sin trädgård - jag hade ett väldigt stort och bra köksfönster som funkade mycket bra att dra upp en del plant i.


Men nu har jag en ganska stor och inglasad balkong i solläge, så det är ett mycket bra ställe att driva upp lite av varje. Jag har köpt två små växthyllor med plastöverdrag, såna som Jysk och Clas Olsson säljer - inge superkvalité men dom fyller sitt syfte på en balkong!   


Vi har ju även haft skapligt varmt länge, men svalt på nätterna så plantorna blir härdade på en gång! Jag sådde en omgång tidigare men det kan ha varit för tidigt och dessutom hade jag inte riktigt rätt typ av krukor: jag hade såbrätt som är anpassade för att stå på stora bord med en typ av filtmatta under som hålls blöt så att jorden inte torkar ut så lätt, om ni förstår. Dom funkade alltså inte, jorden torkade ut alldeles för fort - dom små plantorna klarade inte det. Därför gjorde jag om alltihop och sådde i såna små plastkrukor, med blomjord i botten och såjord på toppen som jag sådde fröna i - det blev en helt annan fart på kalaset!


Idag har jag skolat om en del, men behöver fler krukor så jag får ta resten en annan dag. En del plantor skolade jag om för några dagar sen. Idag har jag även sått persilja, dill, rucola och lite annat i krukor och jag har tänkt ha detta i krukor på balkongen! En liten kryddträdgård på balkongen med andra ord... sen ska det vara lite blomor också på balkongen, som ögonfröjd!


      
Två små växthyllor med små plantor av husarknapp, daggsalvia, klotamarant, tomat (orange pärontomat) och rosensallad. Puprpurvinda som ska slingra sig på balkongen och blomma med blå/vita och rosa/vita trumpetblommor!

     
Omskolade tomatplantor och rosensallad. Omskolad husarknapp och väntande daggsalvia och klotamarant, samt omskolade purpurvindor, som växer så det knakar! Jag toppade dom när jag skolade om dom, så att dom ska bli lite kraftigare som plantor.


Jag ska även så squash, några olika sorter, och även spaghettipumpa! Men det är lite för svalt än för det: gurkväxter vill ha varmt, annars blir det inget av dom! Kanske blir det som en djungel på balkongen innan jag är klar??   


Man må ju roa sig så gott man kan!!   


Av Tant Grön - 28 juli 2009 13:11

Ja, det är helt sant. Några forskare vid SLU påstår att ekologisk odling är mer skadlig för miljön än vad konvetionell odling är. Det låter helt sanslöst, om du frågar mig... men vad vet jag?


Nåja, enligt en artikel i Länstidningen Jämtland påstår dessa forskare att ..".det stora problemet med den ekologiska odlingen är att skördarna blir mycket mindre och att de då krävs större arealer för att producera samma mängd mat..."


Men det är ju frågan om vad som är sämre för miljön: en massa konstgödning och bekämpningsmedel eller större arealer? Personligen har jag svårt att tro att ekologisk odling kan vara till nackdel, men å andra sidan är jag ingen forskare och har inga vetenskapliga belägg för min tro. Däremot talar olika undersökningar för att ekologisk odling är hälsosammare än konventionell, både vad gäller näring och miljöpåverkan.


Men vem kan lita på undersökningar i dessa dagar?? Ena dan är det en sak som gäller, nästa dag är samma sak förkastlig... 


Hejåhå - säjer som DiLeva: vem ska man tro på, tro på, tro på...

Av Tant Grön - 26 april 2008 08:00

Så är det då helg IGEN!! Fast för mig som ännu är icke anställd är det inte så stor skillnad på vardag och helg… men det kommer, det kommer! Idag tänkte faktiskt göra rätt för mitt bloggnamn: Tant Grön! Ja, just det… jag ska prata TRÄDGÅRD med er!

Dagens ämne: trädgårdssnack!


Antagligen är det full fart nu i många trädgårdar. Folk irrar runt med sekatörer och spadar, grepar och skottkärror! Risk finns för att man går för hårt fram faktiskt - om man ger sig på beskärning åtminstone, därför ska jag ge lite råd om hur man går tillväga, vad man ska tänka på och vad man INTE ska göra på våren!


Krattning hoppar jag över – bara att kratta på gott folk!


Flyttning av perenner kan jag ge lite råd om: det man ska tänka på är att vårblommande perenner INTE ska flyttas på våren om man vill att dom ska blomma. Såna perenner flyttar man på sensommaren/hösten. F ö är hösten ofta den bästa tiden att flytta perenner, buskar och träd. Då är dom redan på G när våren kommer och slipper störas när växtkraften är som värst.


Beskärning av buskar och träd: det man måste veta är HUR buskarna och träden ska beskäras.

En del buskar kan man kapa ner jäms med marken nån gång emellanåt (några år emellan alltså). Andra buskar ska man klippa ur dvs klippa bort gamla grenar nere vid basen. Vissa buskar kan man göra både ock: alltså klippa ner helt vissa år och klippa ur andra år.


När det gäller träd ska man tänka på vilka som INTE ska beskäras på våren: alla ”blödande” träd bl a alla stenfruktträd (plommon, körsbär). Risk finns att träden ”förblöder” alltså savar ihjäl sig! Samma gäller för björk och lönn!


Äppelträd kan man beskära på våren, men det blir ofta bättre att beskära under perioden juli-september, den s k JAS-perioden! Beskär man äppelträd på våren, speciellt äldre träd, har dom en tendens att skjuta vattenskott hur mycket som helst, eftersom trädet är fullständigt programmerad på att växa allt det förmår. Endera kan man göra en lite beskärning på våren och en större på sensommaren eller så tar man allt under JAS-perioden. Allra bäst är att anlita proffshjälp till äppelträd, speciellt om det är mycket som ska bort. Annars är regeln att alla inåtgående grenar tas bort, helst innan dom är för grova… alla grenar som korsar varandra ska bort – åtminstone den ena grenen. Ett gammalt riktmått är: man ska kunna kasta en hatt genom trädkronan!

Bäst är naturligtvis att hålla efter äppelträdet redan från början, sen man planterat det. Se till att trädet grundbeskärs redan i plantskolan/handelsträdgården när det inhandlas.


Rosor är ett kapitel för sig när det gäller beskärning. Ofta tar man reda på sånt där man köper rosen, men för dom rosor som ska beskäras finns en gammal grundregel som funkar än: det görs när björkens blad är som musöron!


Den som vill veta vad dom gäller för buskar och träd kan höra av sig, alltså om ’vilka’ och ’hur’.


Gödsling: när det går att gräva i jorden så kan man gödsla en första vända. För perenner är kogödsel en bra grundgödsel, även för buskar och träd. Sen kan man göra en påfyllning i juni/juli (men inte senare) och man kan då använda t ex Algomin som är jättebra och finns anpassad till olika växttyper. Varför man inte ska gödsla för sent på sommaren är därför att växterna inte behöver (framför allt) mer Kväve den tiden. Ger man Kväve för sent på säsongen kan växterna får problem med ”invintringen”, eftersom man då sätter fart på växtligheten igen när växterna egentligen ska ”ställa in sig” för höst och vinter. Det är från början av växtsäsongen som dom behöver mest näring - ganska logiskt eller hur?


Även gräsmattan behöver gödsel och gärna kalk på våren – Algomin finns för gräsmattor! Helt perfekt och funkar jättebra. Pelleterat gödning som är lätt att sprida, helst när det regnar eller åtminstone strax efter. Har man problem med mossa beror det på näringsbrist i gräsmattan, eller rättare sagt lågt pH-värde, men det hänger ihop. Om pH-värdet är lågt spelar det ingen roll hur man än gödslar, därför måste det till kalk. Mossrivare måste till ibland, om det är väldigt mycket mossa, men man kan mota Olle i grinden genom att gödsla varje år. Speciellt på ställen där mossan har en tendens att vandra in, ofta på skuggiga ställen.


För mig är det självklart att använda naturgödsel, absolut inte konstgödsel. Blå Korn är dödskallemärkt i mina ögon :o) Fy fy, för att använda sånt när det finns Algomin…


Har jag glömt nåt? Fråga i så fall!!


Translate

Fråga mig

13 besvarade frågor

Omröstning

Vad är viktigast rent konkret för dig när det gäller att skona miljön?
 Välja ekologiskt/KRAV när jag handlar mat.
 Åka tåg istället för flyg så ofta jag kan.
 Åka så lite bil som möjligt.
 Odla egna grönsaker utan konstgödning.
 Undvika allt som innehåller palmolja.
 Undvika alla sojaprodukter som inte är KRAV-märkta.
 Engagera mig i miljörörelsen.
 Vara medlem i WWF (World Wide Fond).
 Vara medlem i Greenpeace.
 Donera pengar till olika miljöprojekt.
 Välja att äta vegetarisk mat.
 Är det någon mening att göra något??
 Men... vem bryr sig???

Presentation


Tant Grön filosoferar över ditt å datt!!

Gästbok

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2 3
4
5 6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
<<< Februari 2024
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS


Skapa flashcards